Efter 4 års planering, projektering, jagande av rimlig finansiering, bildande av ekonomisk förening och sökande av stöd från tillräckligt många människor, var det äntligen dags för byggstart våren 1998. Att hitta rätt information, rätt expertis, få de rätta kontakterna, var en bedrift i en tid då internet inte fanns som hjälpmedel. Åh vad mycket lättare allt hade varit om man kunde fått googla på t ex "biologisk reningsverk".......

Vi fick göra så gott vi kunde, med de resurser som stod till buds. Vår ambition var att använda oss av så enkla och oförädlade material som möjligt, att avstå från tvivelaktiga kemikalier i färger, plaster, laminat osv, att använda så mycket återvunnet material som möjligt och att försöka hitta material så lokalt som möjligt.

Efter initiala grävarbeten lades en grund av lecablock och ett tjockt lager av lecakulor som isolering. En del av huset blev murad, delvis med tegel från den nedlagda tegelfabriken Vålbacken öster om Östersund. Den andra husdelen byggdes med trästomme av lokalt virke, formaldehydfria spånplattor och ekofiberisolering.

Ganska snart kristalliserade sig fram en liten grupp entusiastiska byggare, både entrepenörer och ideella krafter. Olle Eriksson "Byggaren" blev byggmästaren, som såg till att det verkligen blev ett Kretsloppshus. Olle, som fram tills dess bara byggt "normala" hus, hade ingen lätt uppgift. Allt eftersom huset växte fram, ändrade vi utformningen i takt med nya ideer och insikter. Dessutom skulle Olle hålla reda på var och hur frivilliga medhjälpare spikade och skruvade på alla håll och kanter!

Av material och system som kom till användning i Kretsloppshuset kan nämnas:

I november 1999, efter ett och ett halvt års intensivt arbete, stod Kretsloppshuset klar för invigning 1:a advent. En vecka före den stora dagen, bröt en förödande brand ut i det blivande konferensrummet och hela huset blev mycket svårt brand- och vattenskadat. Inga tekniska fel kunde påvisas, så brandorsaken blev aldrig klarlagd. Efter en kort period av tårar och förtvivlan, kavlade vi upp ärmarna och började återuppbyggnaden tillsammans med Länsförsäkringar Jämtland, Skanska, stöd och hejarop från många håll, samt ett fortsatt stort engagemang från oss själva.

Den 5 juni 2000 stod så huset äntligen klar för invigning! Det blev en glädjens dag och en slags triumf för alla som kämpat så hårt för att förverkliga Kretsloppshuset.

Efter invigningen av Kretsloppshuset blev livet ingalunda lugnare för oss som varit mest engagerade - även om vi under den mest intensiva byggtiden trodde det....

Verksamheten skulle igång och det blev ganska snart uppenbar att mycket av det som var bra tänkt och vackert, var ganska opraktiskt för ett hus i drift. Det visade sig omgående att den lilla ytan som var tänkt som café, var för liten, att köket inte på något sätt var ett restaurangkök, att det inte fanns personalutrymmen osv. Just en restaurangverksamhet i den bemärkelsen, hade vi inte riktigt planerat från början, men det blev snabbt uppenbar att det fanns en efterfråga och att det också behövdes en inkomstkälla för att kunna driva Kretsloppshuset. Så det blev till att bygga om och bygga ut så fort huset var klar....

Initialt försökte vi oss på odling av grönsaker på friland och i växthus, men i den lilla skala och med de resurser vi hade, fanns ingen möjlighet att få någon som helst ekonomi i detta. Personalkostnaden för odlingen blev knäckfrågan och så småningom minskade vi ner odlingsambitionerna. 2005-2006-2007 drev vi en framgångsrik trädgårdsrehabilitering för sjukskrivna med stressrelaterade hälsoproblem. Det blev ett annorlunda och givande sätt att nyttja trädgården och odlingsmöjligheterna. Tyvärr ändrades 2008 systemet, så Försäkringskassan kunde då inte längre bekosta rehabiliteringsinsatser för patienter. Så den möjlighet försvann både för oss och andra sk "gröna rehabiliteringar".

Redan 2002 köpte vi grannhuset "Gula Villan" och totalrenoverade den i ett ytterligare projekt. I Gula Villan finns sedan dess ett produktionskök för mathantverket och på övervåningen två lägenheter för uthyrning.

Under årens lopp har trädgården gjorts om framför Kretsloppshuset, olika delar av byggnaden har ändrats och kompletterats, men kärnverksamheten har varit och är än idag café & restaurang, konferens & kurs, mathantverk, butik. Kretsloppshuset har alltid hållit öppet året om och vi har under årens lopp varit arbetsgivare för en lång rad anställda, speciellt på somrarna.

Fram till 2012 var det den ekonomiska föreningen med drygt 20 medlemmar som ansvarade för driften, för skötseln av fastigheter och mark och för ekonomin. Det var många gånger en tuff situation och att kollektivt äga en stor och rätt arbetskrävande fastighet och verksamhet, blir med tiden en utmaning när antalet aktiva medlemmar blir allt färre. En period var föreningen därför inne på att försöka hitta en huvudman med bättre resurser att äga och driva Kretsloppshuset, alternativt hitta en bra samarbetspartner eller till och med sälja till någon med bättre resurser än vi själva kunde uppbringa. Ingen bra lösning gick att finna, men sommaren 2012 ombildades så föreningen i en intern uppgörelse och ägandet och ansvaret reducerades till tre personer: Felicia Ovin, kock i Kretsloppshuset sedan 2009, Ann-Christin Engberg medlem och anställd i Kretsloppshuset sedan 2001, samt grundaren och mångårig projektledare Christl Kampa-Ohlsson.

Sedan sommaren 2012 ägs och drivs Kretsloppshuset av Felicia Ovin, kock i Kretsloppshuset sedan 2009, Ann-Christin Engberg, anställd i Kretsloppshuset sedan 2001, samt Kretsloppshusets grundare och mångåriga projektledare Christl Kampa-Ohlsson.

Vi är arbetsgivare för flera anställda som jobbar året om. På somrarna ökar personalbehovet och då anställs alltid extra personal.

Året om har vi praktisk hjälp med framför allt hönsskötsel och fastighetsskötsel, men även vår representation vid länets marknader, genom en liten grupp vänner som - liksom vi - älskar Kretsloppshuset och finner meningsfull social gemenskap och glädje i verksamheten.